Dikt

horisontens leende
Vinden tog med min
lycka till horisonten
för att släppa den
in till den djupa havet
som tar sin bild av himmelen
och sin värme av solen. 
Där ligger den kvar 
och gror av längtan
efter att få känna
din kärlek.

Samtidigt som jag sitter
här med ett par blöta kinder
och ett hjärta utav inget.


Skrev om en längtan.
/e

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0